Uppspelning av förhör

Skälen för regeringens förslag och bedömning Nuvarande ordning för bevis som tas upp i domstol före huvudförhandlingen För bevisupptagning som sker under förundersökning eller förberedelse i brottmål gäller rättegångsbalkens bestämmelser om bevis som tas upp utom huvudförhandling. Formerna för hur själva bevisupptagningen går till och hur förhör ska dokumenteras bör inte skilja sig från vad som gäller i dag då bevis tas upp före huvudförhandlingen.

I likhet med utredningen bedömer regeringen att de nuvarande reglerna endast behöver ändras i ett avseende. Det kan också tänkas att en part önskar ställa tilläggsfrågor till en målsägande eller ett vittne, som har hörts före huvudförhandlingen, på grund av att nya uppgifter kommer fram i förhör med någon som hörs först vid huvudförhandlingen. Uppsala tingsrätt efterfrågar ett förtydligande av vilket ansvar som polisen respektive domstolen har för dokumentation av förhör vid bevisupptagning.

Om möjligheten inte utnyttjats föreligger däremot inte någon kränkning av Europakonventionen se Pullar mot Förenade kungariket, Appl. Förbudet gäller även i de fall en sådan berättelse spelats in antingen med ljud eller med både ljud och bild. Vad gäller Gävle tingsrätts synpunkt att medmisstänktas försvarare bör kallas till förhör med en annan misstänkt i samma mål kan det konstateras att rättegångsbalken , när det gäller själva prövningen av brottmålet, i allt väsentligt likställer försvararen med sin klient, dvs.

Det Original är dock inte uteslutet att det kan uppstå situationer då ett bevis som tagits upp utom huvudförhandling måste tas upp även vid huvudförhandlingen. För att ett motförhör ska vara effektivt krävs dessutom att den misstänkte och dennes försvarare har viss insyn i utredningen och tillgång till relevant material.

Bestämmelsen i den nya paragrafens första styckes första mening innebär: Om en misstänkt eller dennes försvarare ska närvara vid ett förundersökningsförhör med en någon annan person än den miss­tänkte för att ställa frågor, ska de ha rätt att ta del av det som har förekommit vid förundersökningen i den utsträckning det behövs för att den misstänkte ska kunna ta tillvara sin rätt vid förhöret.

Det är möjligt att spela upp endast delar av det tidigare förhöret se prop. Det föreslås inte någon ändring av dessa bestämmelser. Det bedöms inte finnas skäl att se annorlunda på situationen med anledning av att möjligheterna att ta upp bevis före huvudförhandling utökas. Om bevisupptagning skett utom huvudförhandling och i parts utevaro kan rättssäkerhetshänsyn och Europakonventionen kräva att en möjlighet till kompletterande förhör finns och tilläggsförhör kan därför bli aktuellt i flera situationer än i mål som överklagats.

I de fall det finns ett pågående mål i domstol kan bevisupptagningen hållas i den domstolen 35 kap. Det andra stycket i paragrafen handlar om att rätten till insyn inte gäller i den utsträckning det av hänsyn till något allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs.

Det första undantaget är om det är särskilt föreskrivet. Undersökningsledaren bestämmer, med de begränsningar som följer av andra—sjätte styckena, vem som får närvara vid ett förhör. Det som bestämmelsen avser är situationer då någon som lämnat en berättelse avlider eller är varaktigt sjuk på ett sådant sätt att han eller hon inte kan förhöras.

Utredningens förslag och bedömning stämmer i huvudsak överens med regeringens SOU s. På detta sätt verkar det alltså genom den i 35 kap. På detta eller likartat sätt tycks bestämmelsen för övrigt också ha uppfattats av, som ovan nämnts, [75] bl. För att detta ska framgå tydligt bör det anges i lagtexten jfr 21 kap. Det är alltså fråga om en förstärkt insynsrätt som dock, i likhet med 23 kap.

När en medmisstänkt har fått del av förhöret finns möjlighet att ställa frågor till förhörspersonen och vidta de åtgärder som han eller hon bedömer är nödvändiga. Det tredje och sista undantaget är om det finns särskilda skäl med hänsyn till de kostnader eller olägenheter som ett förhör vid eller utom huvudförhandling kan antas medföra, vad som kan antas stå att vinna med ett sådant förhör, berättelsens betydelse och övriga omständigheter.

Om det i efter­hand framkommer att relevant material inte kommit den miss­tänkte försvaret till del, kan detta enligt förarbetena få betydelse inom ramen för den fria bevisvärderingen. Det förhållandet att en part uteblir från ett sammanträde för bevisupptagning hindrar inte att beviset tas upp under förutsättning att handläggningen av målet ska fortsätta. Om ett muntligt bevis som har tagits upp inför rätten kan läggas fram genom en ljud- och bildupptagning får dock beviset tas upp på nytt bara om ytterligare frågor behöver ställas eller om det finns särskilda skäl.

Men ett sådant förfarande står i mindre god överensstämmelse med den i prop. När det gäller frågan om tillåtligheten av ett tilläggsförhör har regeringen tidigare anfört att rätten — i fall då muntlig bevisning tagits upp av rätten utom huvudförhandling — bör ha en mer generös inställning till tilläggsfrågor än vad som gäller i mål som överklagats till hovrätten se prop.

Fjärde häftet, 7 uppl. Nuvarande ordning är ändamålsenlig förutom när det gäller kallelse av medmisstänkta och deras försvarare Den nuvarande ordningen för bevisupptagning under förundersökningen och förberedelsen i brottmål bedöms i stort sett ändamålsenlig även vid utökade möjligheter att ta upp bevis se avsnitt 10 när det gäller frågan om vittnesersättning.

Som framgår ovan ska bevis som huvudregel tas upp vid eller före huvudförhandlingen i domstol 35 kap. Lagändringen som handlar om tidiga förhör trädde i kraft 1 januari Reformen har medfört att hovrätten numera tar del av muntlig bevisning genom uppspelning av de förhör som har hållits i tingsrätten. Original När det gäller nuvarande ordning för hantering av det upptagna beviset vid rättegången bedöms regelverket ändamålsenligt även vid utökade möjligheter att ta upp bevis i domstol före huvudförhandling.

I de fall bevisupptagning aktualiseras under förundersökningen och det inte finns något pågående mål i domstol bestäms behörig domstol utifrån reglerna i 19 kap. Men redan det förhållandet att försvararen närvarar och kan ställa frågor till ett nyckelvittne, när detta hörs under förundersökningen — för att inte tala om försvarets förstärkta insynsrätt — kan givetvis komma att bli till men för utredningen.

Original Enligt 35 kap. Den förstärkta insynsrätten gäller således under förutsättning att den misstänkte eller försvararen ska närvara vid förhöret för att ställa frågor till den som ska höras. Nuvarande regler Enligt 35 kap. Det kan tvärtom vara lämpligt att den domare som tar upp beviset medverkar som domare även vid avgörandet av målet. Samtidigt infördes en möjlighet för parter och andra personer att delta i ett sammanträde inför rätten genom videokonferens.

Detta innebär att den vidare utredningen försvåras. Avgörande är att den tilltalade eller hans eller hennes ombud har haft en sådan möjlighet. Det är bara om ytterligare frågor behöver ställas till förhörspersonen som han eller hon hörs på nytt i hovrätten. I dessa fall har det inte ansetts problematiskt om samma domare sedan leder huvudförhandlingen.

Den eller de som är medmisstänkta kommer att delges uppgifterna från förhöret så snart det kan ske utan skada för utredningen och senast vid slutdelgivningen Original inför ett åtalsbeslut. Det skulle därför vara ett stort steg i förhållande till nuvarande ordning att införa regler som innebär att försvararen fick del av uppgifter ur utredningen som han eller hon måste hemlighålla för sin klient eller att försvararen fick genomföra motförhör utan att samråda med sin klient.

Har försvaret inte beretts tillfälle under förundersökningen att hålla motförhör med bevispersonen kommer denna att kallas till huvudförhandlingen för ett motförhör. Med hänsyn till att undersökningsledaren är den som ansva­rar för förundersökningen i dess helhet anses det i för­arbet­ena vara undersökningsledaren som inom ramen för sin objektivitets­plikt ska avgöra vad den misstänkte försvaret ska få veta.

Under rubriken 2. Med hänsyn till vad som upptagits i föregående avsnitt kan ju nu tyckas att man har svansen bak hur man än vänder sig… Ett för polispersonal och åklagare naturligt sätt att läsa den nu aktuella bestämmelsen i 23 kap. Regeringen delar inte dessa farhågor. Beträffande kallelser av parter och underlåtenhet att inställa sig vid ett sammanträde för bevisupptagning gäller det som föreskrivs för sammanträden under förberedelsen i brottmål 35 kap.

Med anledning av ett påpekande av JO om önskvärdheten av en dokumentationsskyldighet avseende vilken information den misstänkte försvararen fått del av enligt 23 kap. Till skillnad från tingsrätten anser regeringen att medmisstänktas försvarare inte bör kallas till ett sammanträde för bevisupptagning om inte deras klienter kallas. Om en misstänkt önskar lämna sin berättelse under förundersökningen, exempelvis för att erkänna, innebär nuvarande bestämmelser att även en medmisstänkt ska kallas och ha rätt att närvara vid bevisupptagningen.

Det bedöms inte bli någon rättsförlust för en medmisstänkt som inte kallas till förhöret. Däremot kommer domstolen inte att ha något egentligt inflytande över förundersökningen. Rätten bör vid förhör med en misstänkt ha möjlighet att, med utgångspunkt i vad den misstänkte och undersökningsledaren anför i frågan, besluta att andra misstänkta i samma mål inte ska kallas eller tillåtas närvara om det är nödvändigt med hänsyn till utredningen.

Förslagen innebär att möjligheterna att använda berät­telser som lämnats vid tidiga förhör utökas. Det kan dock, liksom enligt nuvarande ordning, uppkomma situationer där det är samma domare som beslutat att tillåta en bevisupptagning under förundersökningen som sedan leder huvudförhandlingen. Den förstnämnda bestämmelsen 23 kap.

Det innebär att parterna och, i förekommande fall, försvararen ska kallas till bevisupptagningen 21 kap. Den förnyade bevisupptagningen sker sedan genom tilläggsförhör. Bedömningen av om en talan är styrkt ska grundas på den bevisning som parterna har lagt fram för rätten jfr 35 kap. När det gäller kostnaden för bevisupptagning och för den misstänktes inställelse finns en särskild reglering för de fall då bevis tas upp under förundersökningen 23 kap.

Universitetet befarar även att allmänhetens insyn kommer att bli begränsad.

Uppspelning av förhör

Delta mot Frankrike, Appl. En fråga som enligt Stockholms tingsrätt bör belysas är var gränsen går för när en domares opartiskhet kan ifrågasättas efter att ha tagit olika beslut under förundersökningen. Vad som har sagts under förundersökningen får åberopas endast i vissa fall och under särskilda förutsättningar. Hänvisningar till S6 7. Själva bevisupptagningen går till på samma sätt som bevisupptagning vid huvudförhandling.

De bestämmelser som i den ovan ställda frågan åsyftas är alltså, å ena sidan, främst bestämmelsen i 23 kap. Skälet för att så är fallet ligger givetvis i att en möjlighet för en försvarare att — med en förstärkt insynsrätt — under ett formligt motförhör under för­undersökningen ställa frågor till t. Om övriga misstänkta får del av den hördes berättelse i ett så tidigt skede finns det en risk att de sedan anpassar sina uppgifter till berättelsen som lämnats.

Universitetet anser även att rättens ledamöter berövas sitt inflytande om bevis säkras redan under förundersökningen och befarar att insynen för utomstående vid upptagning av bevis under förundersökningen kan bli begränsad. Målsäganden och målsägandebiträdet ska dock inte kallas till bevisupptagning under förundersökningen, förutom när det är målsäganden själv som ska höras.

Detta. Även i de situationer då en förhörsperson befinner sig på okänd ort och det kan antas att han eller hon inte kommer att anträffas kan bestämmelsen tillämpas. De därefter nämnda bestämmelserna handlar om dels den utökade möjligheten att tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i en brottmålsrättegång 35 kap.

Det som avses är reglerna om skriftliga utlåtanden från sakkunniga och reglerna som gör det möjligt för rätten att läsa upp det som målsäganden eller den tilltalade tidigare har berättat, om de inte är närvarande vid huvudförhandlingen. Örebro universitet anser att rättens ledamöter berövas sitt inflytande om bevis säkras redan under förundersökningen för att sedan spelas upp vid huvudförhandlingen.

Regeringens bedömning: I övrigt anses gällande ordning för hur bevisupptagning före huvudförhandling ska genomföras och hur beviset ska hanteras vid rättegången vara ändamålsenlig även vid utökade möjligheter att ta upp bevisning. Det innebär bl. Det innebär att domstolens beslut inte får överklagas särskilt jfr NJA s. Samma domstol kan också i vissa fall anmoda en annan domstol, inom landet eller i utlandet, att hålla en bevisupptagning 35 kap.

Förhöret vid huvudförhandlingen ska då inledas med en uppspelning av den tidigare upptagningen om det inte är olämpligt.

Uppspelade förhör som avslöjar sanningen

Utredningens förslag syftar till att ljud- och bildupptagningar av förhör från för-undersökningen eller inför rätten utom huvudförhandling nu ska komma till an-vändning i större omfattning och i allt väsentligt jämställas med förhör som har hållits under en huvudförhandling. Handledningen har fokus på ett antal praktiska frågor och utgör inte någon vetenskaplig översikt.

Vid ett tilläggsförhör kan både parterna och rätten ställa ytterligare frågor till förhörspersonen. Ett tidigt förhör med exempelvis ett vittne ersätter som huvudregel således förhöret vid huvudförhandlingen och vittnet behöver därför inte inställa sig på nytt i domstolen. I de fall ett förhör avser någon som tidigare har hörts inför rätten och det förra förhöret har dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning, ska förhöret inledas med en uppspelning av upptagningen om det inte är olämpligt 36 kap.

Vidare framhålls att vad som ska antecknas i protokollet framgår mer detaljerat av 20—25 §§ förundersökningskungörelsen Med angiven fråga åsyftas hur man ska se på förhållandet mellan, å ena sidan, bestämmelserna i 23 kap. Gävle tingsrätt anser att medmisstänktas försvarare bör kallas till förhör med en annan misstänkt i samma mål.

Bevisvärdet av ett förhör under förundersökningen inför en brottsbekäm-pande myndighet som läggs fram för domstolen genom uppspelning av videoupptagningen påverkas av en rad faktorer, bland annat förhörets kvalitet och i vilken mån det uppfyller höga krav på rättssäkerhet. Det finns normalt inte någon jävsituation i dessa fall Rättegångsbalken m.

Ett bevis ska tas upp på nytt om rätten bedömer att det är av betydelse i målet och det inte finns något hinder mot att ta upp beviset 35 kap. Med regeringens förslag kommer domstolen i främst omfattande utredningar få en större insyn i det kommande processmaterialet än i dag. Uppsala tingsrätt efterfrågar ett klargörande av polisens respektive domstolens ansvar för dokumentation av förhör vid en bevisupptagning.

Det gäller reglerna för kallelse av en medmisstänkt till en bevisupptagning. Utgångspunkten är att det råder fri bevisföring och fri bevisvärdering. För att ett effektivt motförhör ska kunna hållas måste den misstänkte försvararen — åtminstone [61] — få veta vad han eller hon har att försvara sig mot. Innan dess råder sekretess se 5 kap. Det föreslås heller inte någon ändring av möjligheterna att överklaga domstolens beslut att tillåta eller avslå ett yrkande om bevisupptagning.

Exempel på polisförhör och deras metoder

Utredningen har dock en annan lagteknisk lösning. En förnyad bevisupptagning sker då genom tilläggsförhör. Även under förundersökningen finns det ett krav på dokumentation av det som förekommit som är av betydelse för utredningen 23 kap. Publicerad 22 juni Regeringen föreslår lag­änd­ringar som syftar till att göra hand­läggningen av framför allt stora brott­mål mer modern, flexibel och effektiv.

Regleringen innebär att kostnaderna, oavsett vem som tagit initiativet till bevisupptagningen, betalas av allmänna medel. Hur väl nu aktuella regler låter sig förenas med varandra kan nämligen på sätt framställningen nedan visar bli föremål för diskussion. Det finns enligt nuvarande regler endast tre undantag från förbudet för brottmålens del. Det behövs inte några andra lagändringar.

En sådan ordning är inte helt olik den vid en häktningsförhandling, där domaren får insyn i förundersökningen i ett tidigt skede. I domstol ska alla förhör som huvudregel dokumenteras med ljud och bild. Vittnesattester och förhör inför de brottsbekämpande myndigheterna som bevis 7. Enligt lagtexten i 23 kap. Original Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna del.

Utgångspunkten är att ett bevis som tagits upp inför rätten utom huvudförhandling inte ska behöva tas upp på nytt. Det andra undantaget är om förhör med den som lämnat berättelsen inte kan hållas vid eller utom huvudförhandling eller i övrigt inför rätten. Om tingsrättens avgörande överklagas är huvudregeln att muntlig bevisning läggs fram i hovrätten genom uppspelning av ljud- och bildupptagningarna av förhören i tingsrätten.

För att utredningsskäl inte ska hindra misstänkta från att lämna sin berättelse inför rätten under pågående förundersökning finns det anledning att införa ett undantag i fråga om kallelse och närvaro i dessa fall. Syftet med denna handledning är att ge praktiskt inriktad vägledning för planering och genomförande av förhör med barn samt vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar.

Göteborgs tingsrätt efterfrågar ett förtydligande av möjligheterna att överklaga domstolens beslut. Örebro universitet anför att en regel bör införas så att domstolen inför ett förhör med en misstänkt bl. Detta innebär bl. Även om allmänhetens insyn vid en bevisupptagning under förundersökningen kan vara begränsad med hänsyn till förundersökningssekretess kommer det alltjämt att finnas en möjlighet att ta del av förhöret när det sedermera spelas upp vid huvudförhandlingen.

Om en part inte har kunnat delges någon kallelse får bevisupptagningen däremot inte ske se Rättegångsbalken m. Gunnel Lindberg i Lexinokommentaren senast genomgången den 1 december till 23 kap. Ett förnyat förhör sker i första hand i form av tilläggsförhör där bevisupptagningen inleds med att upptagningen från tingsrätten spelas upp 35 kap.

Därmed skulle sistnämnda bestämmelse allt som oftast lägga hinder i vägen för en försvarare att få närvara för att hålla mot­förhör under förundersökningen. Så kan exempelvis vara fallet om en part som inte varit närvarande vid bevisupptagningen gör gällande att uppgifter av betydelse inte har kommit fram eller att de kommit fram på ett felaktigt sätt.

Då spelas också videoupptagning av förhör upp. Dessa bestämmelser finns huvudsakligen i 35 kap. Rätten får, utifrån vad som är lämpligt i det enskilda fallet, avgöra om förhörspersonen ska närvara när videoupptagningen läggs fram eller om de tidigare lämnade uppgifterna bör presenteras i förhörspersonens frånvaro.