Vad använder staten skattepengarna till

Skattebetalningarna i kronor blir därmed större. Normalt sett uppgår stämpelskatten till 1,5 procent av köpeskillingen och 2,0 procent av inteckningen. Totalt ger det Sveriges invånare en gemensam kassa på 2 miljarder kronor på ett år.¹ I den här rapporten gör Kunskapsverket en unik sammanställning av hur stat, kommuner och regioner genom politiska beslut väljer att.

Här redovisas även de totala intäkterna för kommun- och regionsektorn, samt hur medel omfördelas mellan staten, kommuner och regioner.

Staten skattepengar användning

Det finns emellertid skillnader på individnivå. Bland de mindre posterna går lika mycket till kultur 17 mdkr som till TV, radio och tidningar media 8 mdkr samt rekreation och sport 9 mdkr tillsammans. Men eftersom den består av så pass få personer blir det totala beloppet förhållandevis litet. I korthet har vi visat hur nio av tio skattekronor kommer från hushållen, att mer än hälften tas ut på indirekta skatter på arbete och konsumtion samt att de största summorna kommer från löntagare i mitten av livet och i den övre delen av inkomstfördelningen.

staten till ekonomiskt bistånd från kommunerna, och även visst stöd till företag och politiska par ­ tier. Skatten går till att betala för till exempel utbildning, sjukvård och infrastruktur: I skolan får du utbildning av lärare utan att betala pengar. Gruppen mellan 35 och 64 år utgörs av 3,8 miljoner människor. En löntagare som både arbetar och konsumerar kommer att betala mer i skatter och avgifter än en student som enbart betalar konsumtionsskatter, till exempel.

Här har vi beskrivit hur cirka 2 kronor tas in i skatter och avgifter varje år. En femtedel av befolkningen, cirka 2,1 miljoner människor, är i pensionsåldern. Hit går drygt miljarder kronor eller 8 procent av verksamhetsutgifterna.

Statens budget och skatter

För den enskilde skattebetalaren är det samtidigt inte helt lätt att få grepp om hur mycket det handlar om. Några exempel är pension och sjukpenning, men här ingår också stöd till ideella organisationer och EU-avgiften. Dessutom har löntagaren större inkomster, vilket gör det beskattningsbara underlaget större. I bild 6 använder vi Skatteverkets statistik för att skatta vad olika exempelpersoner betalar i relation till sina inkomster.

Vad är stort och litet? Längst till höger i bilden nedan syns en liten grupp — cirka 1 av 50 — med en deklarerad inkomst som är större än 83 kronor i månaden mer än 1 miljon kronor om året. Pengarna används till skola, sjukhus, vägar och annat. Därefter kommer skatter på hushållens ägande, till exempel skatt på aktieutdelningar eller realisationsvinster när vi säljer vår bostad.

Inom omsorgen är äldreomsorgen störst, inom sjukvården går nästan hälften av pengarna till öppenvården och en tredjedel till sjukhusvård. Läs avsnittet Vad bidrar du med? Det betyder i förlängningen att mindre än hälften av skattebetalningarna syns på inkomstdeklarationen. För dig som jobbar syns mindre än hälften av de skatter och avgifter som du betalar i deklarationen. Här kan du se hur en tänkt hundralapp i kommunalskatt används.

Här förklaras också de begrepp som återkommer i följande avsnitt. Tillsammans utgör dessa skatter cirka 40 procent av bruttoinkomsten. Arbetsgivaravgifterna utgör den största delen i posten indirekta skatter på arbete, vilket är ett begrepp och en definition som vi hämtar från Ekonomistyrningsverket ESV. De indirekta skatterna på arbete står för 29 procent av de totala inkomsterna och är alltså den enskilt största skatteposten.

Med hjälp av statistik från Skatteverket över deklarerade inkomster har vi räknat fram exempel på hur mycket olika personer betalar i skatter och avgifter. Pensionären och den arbetssökande har relativt låga inkomster och betalar enbart kommunal inkomstskatt samt konsumtionsskatter. Men vem kommer pengarna ifrån egentligen? Vår sammanställning innehåller över offentliga utgiftsposter under tjugo år.

Läs avsnittet Vad är stort och litet? Vi återkommer till investeringsutgifterna längre fram diagram 9. Totalt är det 8,3 miljoner människor som har någon typ av deklarerad förvärvsinkomst, det vill säga inkomst från arbete eller transfereringar. Hälften, knappt 4,2 miljoner människor, har en inkomst på mindre än 25 kronor i månaden. I relation till välfärdstjänsterna är de övriga verksamheterna små.

En del av välfärden produceras av stat, regioner och kommuner och en del av privata aktörer. Totalt motsvarar detta cirka 8 procent av de sammanlagda inkomsterna från skatter och avgifter. De i nästa inkomstspann på 25 —33 kronor i månaden, cirka 1,6 miljoner personer, betalar skatter och avgifter som motsvarar deras andel av befolkningen.

Skatter berör oss alla. Här går vi igenom vilka gemensamma utgifter som är stora och vilka som är mindre. Andra betalas av någon annan, dessa benämns vanligen som indirekta skatter. Den åldersgruppen utgörs av relativt många som jobbar och som dessutom har hunnit nå längre i sina karriärer och har högre löner. Denna grupp betalar en större andel av de totala skatterna och avgifterna än sin andel av befolkningen.

4/7 För att illustrera var pengarna kommer ifrån börjar vi med att lista de fem aktiviteter som det tas ut skatt på i Sverige och vilka skatter och avgifter det handlar om. Dessutom ingår punktskatter som kan ses som en högre moms på exempelvis alkohol och tobak. Läs avsnittet Hur har det sett ut över tid?

Det som går att säga är att de som har inkomster över brytpunkten för statlig inkomstskatt betalar mer än sin andel av befolkningen. Skatter är pengar som vi alla betalar till stat, kommun och landsting. En knapp tredjedel av befolkningen, cirka 3 miljoner människor, är yngre än 25 år. Först vill vi titta mer i detalj på de stora välfärdsverksamheterna. De 1,25 miljoner personer som har inkomster mellan 41 och 83 kronor står för knappt hälften av detta.

De betalar också indirekta skatter på arbete i tillägg till direkta skatter på sina löner.

Hur fördelas skattepengarna

Det gäller särskilt försvar, grundforskning och transport. Lärarnas löner betalas genom skatt. 11,18 kronor per lapp betalar du i landstingsskatt till. För samtliga löntagare är mer än hälften av skattebetalningarna indirekta. Denna grupp betalar mindre i skatt än sin andel av befolkningen. Dels ingår de två inkomstskatter som betalas direkt på lönen och som syns på våra deklarationer kommunal och statlig inkomstskatt , dels de indirekta skatterna på arbete.

ESV tillhandahåller Sveriges officiella statistik över statens budget. För att illustrera vad pengarna går till delar vi som ett första steg in dessa utifrån de tre huvudsakliga uppgifter som vi väljare har gett stat, kommuner och regioner. Du som bor i Helsingborgs stad betalar 20,21 kronor i kommunalskatt per intjänad lapp. Drygt hälften av bruttoinkomsten, det är vad de flesta som arbetar betalar i skatt.

Därefter så står utbildning och forskning för den största delen som uppgår till ungefär var femte skattekrona. Näst efter välfärden kommer utgifter för rikets styrning och generella myndigheter, som till exempel Regeringskansliet och Skatteverket. Där visar vi vad vi lägger mer och mindre pengar på i dag och hur våra gemensamma utgifter har förändrats över de senaste tjugo åren. I Sverige dras kommunal inkomstskatt också på vissa transfereringar såsom pension, sjukförsäkring eller föräldrapenning.

Här ingår den allmänna pensionen, ekonomiskt stöd i form av bidrag samt inkomstförsäkringar som föräldraförsäkringen. Vad går pengarna till? Större delen av dina skattepengar går till skola, vård och omsorg, men också mycket annat. Skatt på konsumtion utgörs främst av den moms vi betalar när vi handlar allt från mat till tågbiljetter. Det som hushållen betalar direkt är kommunal och statlig inkomstskatt, kapitalinkomstskatt och fastighetsavgiften.

I sammanhanget står skatter på hushållens ägande för de minsta inkomsterna till statskassan - kapitalinkomstskatter och fastighetsavgift står tillsammans för knappt 5 procent. Till exempel kostar det lika mycket att fördubbla utgifterna för brandkåren 7 mdkr som att öka utgifterna för sjukvården med 2 procent. Totalt ger det Sveriges invånare en gemensam kassa på 2 miljarder kronor på ett år.

Som andel av de totala utgifterna på 2 miljarder kronor utgör välfärden 40 procent. Det vi kommer se är att en stor del av pengarna går till några få utgiftsområden, och att flertalet utgiftsområden är relativt små. Vården betalas genom skatt. De skatter och avgifter som hör till hushållens aktiviteter, men som betalas av någon annan, är indirekta skatter på arbete samt moms och punktskatter.

Mer specifikt kommer cirka 53 procent från arbete medan 24 procent kommer från konsumtion. Vad pengarna används till kommer vi att återkomma till i nästa rapport från Kunskapsverket. I verksamhetsutgifter ingår löner, hyror och arbetsmaterial. För dem som också betalar statlig inkomstskatt stiger andelen skatter och avgifter till runt 60 procent av bruttolönen.

Det är den grupp som betalar mest i skatt relativt sin andel av befolkningen. Resterande miljarder kronor, eller cirka 19 procent av verksamhets-utgifterna, går till alla övriga verksamheter — vi återkommer till dessa längre ner. När du blir sjuk får du vård på en vårdcentral eller ett sjukhus.

Vi har också beräknat hur mycket olika inkomst- och åldersgrupper betalar tillsammans. De har inte börjat eller kommit särskilt långt i sina yrkesliv och genererar också relativt små skattebetalningar. Vad går skatten till? Inkomstskatterna på lönearbete utgör 24 procent av de totala inkomsterna från skatter och avgifter.

För pensionären och den arbetssökande är det en betydligt större andel av skattebetalningarna som är direkta. Moms syns på kvitton och fakturor, men ingår inte i den personliga inkomstdeklarationen. Under uppgick statens intäkter från stämpelskatten till cirka 10 miljarder kronor. För löntagarna räknar vi med bruttolönen, det vill säga månadslönen plus indirekta skatter på arbete vilket här är synonymt med arbetsgivaravgifterna.

Här sätter vi våra gemensamma utgifter i relation till den egna privatekonomin. Skatteverket har statistik över deklarerade inkomster fördelat på ålder och typ av inkomst, det vill säga om inkomsten kommer från arbete, transfereringar eller kapital. I de högre inkomstspannen finns ett mindre antal personer och Skatteverkets statistik är inte lika detaljerad.

Här ingår till exempel sjukvård och sophantering. Inom utbildning får grundskolan mest resurser. Var pengarna kommer ifrån tycker vi är värt att veta. Ju större belopp som beskattas, desto större blir skattebetalningarna till statskassan. Så här långt har vi fokuserat på vilka aktiviteter som tillsammans genererar skatter och avgifter till statskassan och hur stora de inkomsterna är.

Cirka 70 procent av skatteinkomsterna kommer från de 4 miljoner personer som har inkomster mellan 25 och 83 kronor i månaden. De med allra högst inkomster är dock så få att pengapåsen till den gemensamma kassan blir relativt liten. Hur mycket vi betalar i skatter och avgifter och vad pengarna ska användas till bestäms av riksdagen som representanter för dem som är med och betalar.

En knapp fjärdedel av skatterna och avgifterna kommer från dem mellan 45 och 54 år. Endast fem procent av skatte­ medlen går till rättsstaten så som polis och för ­ svarsmakt. Resterande 8 procent kommer från aktiviteter som är direkt kopplade till företagande, framför allt bolagsskatten det vill säga skatt på vinster i aktiebolag.

Detsamma gäller de indirekta skatterna på arbete. Till det kommer konsumtionsskatter. Det beror på att inkomstskatten utgör en större del när det inte utgår någon indirekt skatt på arbete. Som andel av bruttolönen utgör skatter och avgifter cirka 50 procent för dem med löner upp till 33 kronor i månaden.

Skattepengar och offentliga utgifter

Av totala verksamhetsutgifter på cirka 1 miljarder kronor går det mesta cirka 73 procent till omsorg, sjukvård och utbildning — det som brukar kallas kärnan i välfärden. Det betyder att de i många fall har sin enda inkomst från pensionen. De betalar mindre i skatt än sin andel av befolkningen. Här är det senaste året vi har information om, vilket också är det senaste referensåret i alla våra analyser.

Vad används skattepengarna till? Drygt hälften av bruttoinkomsten, det är vad de flesta som arbetar betalar i skatt.